Magic of dance.
Oj, oj, oj Ackes får grym recension!! :D
och tävlingdansarna ;)
Igår ägde vårens sista föreställning rum på Gävle Teater, Magic of Dance. Valbogatans konst- och form-bloggare Erika Folkesson var på plats för att spana in den färgsprakande dansföreställningen av och med lärare och elever från Ackes Dansskola samt speciellt inbjudna gästartister.
Jag rös av första numret. Den känslan kan sammanfatta hela showen. Det fanns 10-åringar så duktiga att jag ville gråta. Ni som inte såg Magic of Dance på teatern igår har missat årets hittills bästa danshändelse i Gävle. Big time.
Första numret mötte mig som trycket från en ljudvåg. Det exploderade av neonfärger, vevande armar och musik i ett ösande tempo. Det handlar självklart om tävlingsdisco. Som en liten fint är de klädda i balettkjolar (dock i skrikiga neonfärger) och börjar aningens stillsamt med några balett-typiska steg för att sedan övergå i denna galet snabba discodans. Fanns det någon i publiken som inte var helt vaken så blev denne det nu, med besked.
Nästa dans som tar mig med storm är en jump style-koreografi. Här är det varvat med nybörjare och fortsättningsdansare och jag känner tydligt igen en dansare från min gamla dansgrupp som jag länge trott gett upp dansen. Självklart har hon bara bytt dansskola och vem kan klandra henne efter att ha sett denna sprudlande show?
Danserna avlöser varandra i ett underbart tempo och det bjuds nästan på lika många dansstilar som antalet dansare. Vi bjuds på tango, jive, show, street, ragga, new school hip hop, streetjazz, club dance, brake dance, latino, cha cha, bollywood och så ett riktigt potpurri från Grease.
I tävlingsklasserna spelar det ingen roll vilken av dansarna man kollar på, de är lika timade och exakta längst bak som längst fram. Annars hamnar ofta gruppens stjärna i mitten längst fram vilket syntes litegrann i nybörjargrupperna.
Jag njöt hela tiden ända tills de förbaskade konferenciererna kom in på scenen. Snark. De hörde inte alls hit. En massa babbel om humor hit och dit som inte alls var kul. Trolleri försökte de sig också på. Suck. Jag var otålig. Ville ju bara se dans.
Stilar inom hip hop-genren ligger mig närmast om hjärtat, som street och ragga. Det bjöds det på i en härlig dos i andra akten. In på scenen kommer elva dansare iklädda stora grå huvtröjor som slängdes av när musiken ökade i tempo, det var ösigt, attityd och en snygg tung koreografi. Numret följs upp av riktig ass-shaking ragga. De dansar delvis med ryggarna mot publiken med imponerande vibrerande skinkor i takt med musikens pulser. Det här är attityd, sexigt och självsäkert med rytmer som jag älskar.
Sista numret var ett solodansnummer med en dansare till livesång av Ida Long. Hon sjöng Mad World. (Klicka här för att höra den på hennes MySpace) Mycket vackert.
Jag skulle kunna skriva en hel roman om Magic of Dance. Så bra var det. Självklart är det skakigare rörelser och mer försiktig teknik hos nybörjarna, men det hör till. Någonstans måste alla börja och att stå på scen första gången i en sån här show är ingen dålig debut. Jag älskade den här showen och tänker banne mig se den nästa år igen. Och nästa. Och nästa.
Tack Ackes Dansskola för en grym show!
Skriven av http://www.valbogatan.se/2011/05/recension-magic-of-dance/
